Midsommar hemma på gården var som andra högtider mycket tradition. Tidigt på morgonen direkt efter mjölkningen åkte farfar, pappa och vi barn med traktor och vagn för att hugga alla de björkar som skulle stå vid dörrarna. Förutom de som stod vi vår ingång skulle sommargästerna ha sina. De skulle helst ligga framför deras dörr så tidigt som möjligt, enligt farfar. Han tyckte det var speciellt kul om sommargästerna inte ens var vakna då vi lämnade björkarna vid deras ingång.
Under förmiddagen var det fortsatta förberedelser, midsommarstången som senare skulle kläs skulle fram, bord och stolar bars från alla håll och ställdes ut på vår stora gräsmatta. Mamma och farmor lagade mat, köttbullar, janson och farfars älskade inkokta ål. Den såg så läskig ut att jag aldrig vågade smaka på den. Mamma hade ofta gjort sin kalljästa farinlimpa som fick jäsa över natten och bakades ut tidigt på morgonen, så hela huset doftade av nybakt bröd.
Recept på limpan kan ni hitta här.
Senare var det dags att plocka blommor och löv till midsommarstången. Vid 14-tiden kläddes stången och vi fikade tillsammans. Senare på kvällen kom vänner till farmor och farfar. Var vädret bra dansade vi och lekte lekar. Farmors syster Tyra spelade dragspel, farbror Gunnar spelade munspel och hans söner gitarr, så mellan köttbullarna och sillen sjöng vi allsång. Sent på kvällen dukades groggen fram. Något jag såg fram emot, då visste jag att farfar och farbror Gunnar skulle börja berätta historier från förr. Ibland berättade de historier från när de varit inkallade under andra världskriget. Många midsommarkvällar har jag somnat under bordet eftersom jag vägrade gå och lägga mig. Då skulle jag ju missa allt de berättade om. Så här i efterhand när jag skriver hur det var, hör jag hur nästan löjligt idylliskt det låter. Som barn tycker man ju ofta om traditioner, det man känner igen och vet vad som ska hända. Och fortfarande som vuxen tycker jag om traditioner, allt behöver inte vara exakt från år till år men vissa bitar är viktiga. Potatisen,sillen och köttbullarna, musiken, jansonen, gräddfilen, och, och och…
En helg i juli bär det iväg till Eringsboda och fortsättning i den skrivarkurs för Kim M Kimselius jag gick förra året. Då kommer jag att äntligen att få Morden på Färgargården , den antologi som vi skrev tillsammans efter förra årets kurs. Den novell jag bidragit med heter ”Under ytan” och utspelas under sommaren 1910.
Morfar och Mormors gård 