Boken Morfar och humlorna som nu går att beställa här på sidan under fliken”Köpa boken” har en verklig händelse bakom sig.
En sommardag när jag kommer hem till gården ser jag att det flyter 4-5 små barkbåtar i dammen. De är prydligt fastbundna i grästuvorna i kanten med blått balsnöre. Jag frågar pappa vem som lagt i dem. Lite motvilligt berättar han att det är han byggt små landningsbanor till humlorna.
Så här börjar boken som handlar om just den händelsen:
Morfar och humlorna
Morfar och mormor bor på en liten gård ute på landet. På gården finns tjugo höns, en ko som heter Rosa, katten Linus, tio får och hunden Molly.
När morfar och mormor behöver hjälp med något, kommer deras vuxna barn hem och hjälper till. Ganska ofta kommer barnbarnen för att hälsa på. Då dricker de kaffe tillsammans i köket eller sitter ute i trädgården under fruktträden. På gården finns också alla de hus som brukar finnas på små gårdar: ladugård, hönshus, snickarbod, traktorgarage, vedbod, jordkällare och så huset morfar och mormor bor i förstås.
Morfar och mormor satt i köket och hade just druckit förmiddagskaffe. Idag var det dags att se till trädgården. Gräset behövde klippas och trädgårdslanden vattnas. Mormor ville köra gräsklipparen idag, därför fick morfar ta hand om landen.
Mormor tog på sig sina grå stövlar och gick ut till traktorgaraget där åkgräsklipparen stod. Hon fyllde på bensin i tanken, startade klipparen och puttrade iväg mot gräsmattorna.
Morfar gick och hämtade den stora gröna vattenkannan och en hink som stod vid husväggen. Med dem kunde han bära mycket vatten från den stora dammen, som låg precis bredvid huset och trädgården.
Just som morfar böjde sig ner för att fylla vatten i kannan hörde han ett svagt konstigt surrande: ”Bzz, bzz, blurr, blurr”. Han såg sig omkring men kunde inte upptäcka något konstigt. Han fortsatte att fylla på vatten i kannan. Då hörde han surrandet igen fast lite ilsknare den här gången. Han tittade sig omkring igen men nu, där! Nu förstod han var ljudet kommit ifrån. En liten bit ut i vattnet låg en humla och försökte komma upp.
Humlor är ju inte så bra på att simma. –Vad gör du där, sa morfar tyst så bara humlan kunde höra.
Humlan svarade inte utan viftade argt på vingarna för att ta sig upp. Det enda som hände var att den snurrade runt, runt i vattnet.
Den såg nästan ut som en liten motorbåt som åker runt, tyckte morfar.
Fotot nedan är på pappa som sitter på bänken under björkarna vid dammen. Just den damm som Morfar och humlorna utspelas vid.
Verklighetens Morfar på bänken under björkarna vid dammen. I vagnen sitter Björn som nu gör musik till inläsningen och Karoline som illustrerar boken går vid kanten.
/ Gunnel
Morfar och Mormors gård 