Moster Thyra var pappas moster. Hon föddes 3 april 1909, som nummer 3 av 4 döttrar. Lillasyster Sigrid Viktoria dör 1912, 2 år gammal. Storasyster Gerda Karolina dör 1938, 40 år gammal i TBC. Gerda efterlämnar 2 små barn som då är 3 och 4 år gamla. Barnen bor tillsammans med sin far, hans föräldrar och en hushållerska.
Thyra arbetade först hemma på gården men tar vid 22 års ålder tjänst som hembiträde hos en handlare. Hon fortsätter att hela sitt liv jobba som hembiträde, hushållerska, serverar på fester och som städerska på olika arbetsplatser. Precis som farmor hade hon lärt sig hemifrån att vara arbetsam, ärlig och plikttrogen. Vilket också syns i alla hennes betyg från arbetsplatserna.

”Thyra Johansson som varit anställd hos mig från den 1 maj 1932 till den 1 mars 1934 har nu själv begärt sig ledig. Hon är kunnig i matlagning och bakning, samt duktig i allt inom ett hem förekommande sysslor. Under den tid hon varit hos mig, har hon alltid visat sig ärlig, pålitlig och ordentlig, samt skött sitt arbete till min fulla belåtenhet. Varför jag på det varmaste kan rekommendera henne.”
Norrköping den 28/2 1934
Aina Ericson
Thyra hade i unga år en fästman och det skulle bli giftermål. Men något hände och fästmannen gifte sig med någon annan. Vad som gjorde att bröllopet ställdes in var det ingen mer än Thyra som visste. Thyra bestämde sig sedan för att aldrig gifta sig över huvud taget. Det fanns några som varit intresserade men hon hade bestämt sig. Istället blev systern Anna, min farmor, och hennes familj även Thyras familj. Hon finns med när pappa föds, döps konfirmeras osv. Hon finns så ofta hon kan ute på gården hos farmor och farfar och hjälper farmor i köket, bakar, mm. Hon kunde vilja så mycket, att hon ibland tog över farmors områden i lite väl stor omfattning. Vid pappas födelsedagar, ville alltid Thyra berätta hur dagen hade varit när hon fått veta att farmor hade födslovärkar. Hur hon hade knäskurat ett köksgolv, slitit av sig förklädet och kastat skurborsten i hinken så vattnet skvätte. Sedan sprang hon de 2,5 km från sin arbetsplats och hem till farmor. Jag hörde aldrig farmor själv berätta om förlossningen.
”Ja, du var ju med, så du vet ju hur det gick till”, sa alltid farmor. Hon visste att Thyra inte hade någon annan.

Jag i knät på farmor Anna på min 1-årsdag. Storebror Åke och storasyster Britt-marie i famnen hos moster Thyra.
Thyras och Annas mor, Anna Carolina, dör 11 februari 1957. När sedan deras far, Ture blir sjuk flyttar han hem till Thyra. Där sköter hon tillsammans med Anna om honom fram till hans död, samtidigt som hon och Anna sköter sina arbeten.
Vid varje jul fick vi barn hemstickade strumpor. Ofta med en stor sedel gömd inne i någon av strumporna. Vid midsommar hade hon alltid med sig dragspelet och spelade tillsammans med sommargästerna som bodde på gården. Vid jul fanns hon där. Hon ingick i familjen, som en extra farmor. Men hon var mycket strängare än farmor. Något vi barn kunde uppleva som jobbigt, men vi anpassade oss.
Thyra tyckte inte om okammat hår. Något som jag inte tyckte gjorde nåt. Det blev ju snabbt rufsigt igen, så varför borsta? Fick hon tag i mig, satte hon mig på en stol och så åkte stålkammen fram, tillsammans med en skål vatten. Mitt långa, toviga hår vattenkammades med stadiga tag. Fastän det gjorde ont, satt jag tyst. Jag visste att hon menade väl och man sa inte emot Thyra. Hon flätade håret så hårt, att jag såg nästan ut som Pippi Långstrump. När mina syskon senare fick se mig, frågade de med ett flin: ”Har Thyra varit här?”.
4 juli 1979 dör Thyra i cancer 70 år gammal. I hennes hem hittade mamma och pappa ett brev, där hon beskrev hur hon ville ha sin begravning; lugn och stillsam, precis som hennes liv varit.
Köp boken Morfar och humlorna från vår hemsida eller från Bokus.